Etikrådet i Kina

Etikrådets resa till Kina för att lära sig mer om kinesiska företags syn på samhällsansvar gav representanterna från Etikrådet en god inblick i landets komplexitet. Besöket blev även en tydlig markering att det finns utländska investerare som är villiga att ta sitt ansvar för att bidra till att lösa Kinas enorma miljöproblem och för att förbättra landets starkt kritiserade arbetsförhållanden inom tillverkningsindustrin.

Miljö i fokus

Kinas enorma miljöproblem och kritiserade arbetsförhållanden inom tillverkningsindustrin har stått i fokus de senaste åren. Frågorna uppmärksammas alltmer i takt med företags, investerares och konsumenters ökande engagemang kring företagens sociala ansvar, så kallade corporate social Responsibility (CSR), runtom i världen.

De miljöproblem som främst uppmärksammats av de centrala myndigheterna gäller vattenbrist och föroreningar av luft och vattendrag. I dagsläget kommer cirka 80 procent av Kinas energi från fossila bränslen (främst kol) vilket leder till miljöföroreningar både vid brytning av kol (tungmetaller) och mycket stora koldioxidutsläpp. Enligt Världsbanken kostar föroreningar av luft och vatten 5,8 procent av Kinas BNP, framför allt på grund av omfattande sjukdoms- och dödsfall.

De lokala myndigheternas ansvar

Reglering på central nivå har börjat stramas upp, en rad åtgärder har vidtagits och fler planeras för att minska utsläppen i luft och vatten och för att sänka energiförbrukningen. Men det är uppenbart att åtgärderna så här långt är otillräckliga, smogen över storstäderna och svårigheterna att andas är bevis på att det fortfarande finns mycket kvar att göra.

En stor del av problemen ligger hos de lokala myndigheterna som har till uppgift att följa upp centrala regleringar, men där korruption och bristfällig uppföljning inte är ovanlig. Direktiv från den centrala regeringen verkar följas godtyckligt på lokal nivå så länge som de inte medföljs av kraftiga sanktioner vid avvikelser. Genom de nya miljödirektiven har den kinesiska regeringen infört ett tvingande sanktionssystem så att miljöfrågorna ska prioriteras.

Vad gäller arbetsvillkor ökar kraven på reglering från centralt håll även där men det sker i långsammare takt. Samtidigt som 400 miljoner kineser de senaste 20 åren lyfts ur akut fattigdom har de sociala klyftorna blivit stora. Gästarbetare (så kallade migrant workers) från kinesiska landsbygden faller utanför skyddsnäten och är de som får de farligaste, slitsammaste och sämst betalda arbetena. Därtill är deras möjligheter att få utbildning och sjukvård kraftigt begränsade. Skyddsutrustning, lagstadgad övertidsersättning och arbetstid samt försäkringar är bara några exempel på områden där arbetsgivarna fuskar och inte följer de regleringar som finns vilket framför allt drabbar gästarbetarna.

Företagens roll

De ökade kraven på rapportering av miljöpåverkan märktes bland de företag vi besökte. De kinesiska myndigheterna har bestämt att de statsägda bolagen ska börja rapportera publikt om sitt miljöarbete och, i kombination med växande rapportering internationellt, ökar pressen på att andra kinesiska bolag också ska öka sin medvetenhet och rapportering kring dessa frågor. Myndigheterna har främst fokuserat på tunga industrier, såsom pappersbruk, i sina krav på miljöförbättringar och effektivare resursförbrukning. Samtliga bolag vi träffade – inom såväl textilindustrin som livsmedel- och pappersindustrin – hade egna vattenreningssystem.

Sociala aspekter och arbetstagarrättigheter diskuteras i mindre grad på den publika arenan. De utländska bolagen vittnade om problem de har vid inspektion av kinesiska företag för att säkerställa att bolagen följer uppförandekoder. Transparens är huvudproblemet. Dubbla och förfalskade räkenskaper hör till vardagen. Att byta leverantör för att de har fuskat innebär att möjligheten att påverka bolagen att förändra undermåliga förhållanden uteblir. Istället pratar allt fler om påverkan via dialog, upprepade besök och fokus på förbättringar snarare än nolltolerans mot fel. Helt klart har västerländska företag en positiv inverkan på kinesiska företag och har en möjlighet att påverka.

De svenska företagen som rådet träffade menade att de inte skulle kunna konkurrera på en internationell marknad om de inte hade ordentliga uppförandekoder och följde upp etik- och miljöfaktorerna i sin eller sina underleverantörers verksamhet. Med andra ord är ”ansvarsfullt” företagande även en konkurrensfördel om man vill exportera varor från Kina.

alla kinesiska företag kan ha en bra tillverkningsmiljö

Utländska investerare nytt inslag

Endast ett av de dussintal företag vi träffade under besöket i Kina hade tidigare haft besök av investerare som diskuterat CSR. Det finns en hög medvetenhet om att utländska kunder lägger stor vikt vid CSR men att även utländska investerare som de svenska AP-fonderna prioriterar detta verkade vara något av en nyhet för många.

Det är en respons som bekräftar att Etikrådet ligger i framkant. Som utländska investerare måste vi därför fortsätta vårt aktiva ansvarstagande och vår dialog med kinesiska företag för att främja en hållbar utveckling på flera fronter i landet.

Behov av utländska påtryckningar

Ett svenskt företag vi träffade uttryckte med emfas att ”alla kinesiska företag kan ha en bra tillverkningsmiljö”. Ett annat sa att ”det finns ingen ursäkt för dåliga arbetsförhållanden”. Det är kommentarer som inger hopp men som samtidigt kräver att utländska kunder och investerare fortsätter ställa höga krav på de kinesiska tillverkningsföretagen.

Efter besöket i Kina känns det mycket motiverande att inom ramen för Etikrådet fortsätta att verka för bättre miljö- och arbetsförhållanden i landet. Det är helt uppenbart att utländska kunder och investerare spelar en stor roll för att påskynda Kinas utveckling inom dessa områden.