Indien – kontrasternas och möjligheternas land

Indien är kontrasternas land. Extrem rikedom och extrem fattigdom sida vid sida. Ett land med både välrenommerade universitet och bristfällig eller ingen skolgång för många barn. Landet har därtill en snabbt växande medelklass. Indien, världens största demokrati, är ett land med många utmaningar och fantastiska möjligheter.
I januari 2010 gjorde Etikrådet en studieresa till Indien för att få en inblick i de risker och möjligheter som företag med verksamhet i Indien står inför både vad gäller miljö och mänskliga rättigheter. Vi ville bland annat öka vår kunskap om barnarbete, miljöarbete, hur svenska och indiska företag arbetar med sina leverantörer med avseende på bland annat arbetsvillkor och miljö. Vi träffade indiska, svenska och internationella företag samt intresseorganisationer.

Olika sätt att förbättra barns villkor

Vi diskuterade barnarbete och barns villkor med UNICEF. De berättade hur komplext problemet i praktiken är. Att barn arbetar är i stor utsträckning socialt accepterat i Indien och det krävs mycket arbete för att ändra attityder. Cirka 80 procent av allt barnarbete i Indien sker inom jordbruket. Att gå i skolan måste uppfattas som ett bättre alternativ än arbete av både föräldrar och barn och så är inte alltid fallet. Det kanske inte ens finns någon skola i byn, eller så kommer inte läraren. Att läraren inte dyker upp är ett vanligt problem eftersom han/hon ibland har lång resväg och inte är motiverad av att arbeta i en byskola på landsbygden. Finns det en skola så består den därtill vanligtvis av en klass med 100 elever i olika åldrar och avsaknaden av skolböcker är stor.

För att förbättra undervisningen har UNICEF tagit fram undervisningsmaterial som är anpassat till att fungera för små självstudiegrupper. UNICEF arbetar även med att förbättra barns och kvinnors hälsa. För att nå ut med fakta om HIV/Aids har man utnyttjat såpoperans genomslagskraft och man informerar på bensinstationer för att nå långtradarchaufförer som är en viktig målgrupp.

De betonade hur viktigt det är att företag går före och visar att det är möjligt att kombinera bra arbetsvillkor och miljöhänsyn med affärer.

UNICEF samarbetar även med företag för att förbättra barns situation. De betonade hur viktigt det är att företag går före och visar att det är möjligt att kombinera bra arbetsvillkor och miljöhänsyn med affärer. IKEA och H&M är två svenska företag som stöttar UNICEFs projekt i Indien.

Gruvindustrin orsakar ofta konflikter

I våra samtal med två indiska miljöorganisationer (Centre for Science and Environment och Navdanya) diskuterade vi indisk industri i allmänhet och gruvindustrin och jordbrukssektorn mer specifikt. Många delstater har stora naturtillgångar och utvinningen av dessa skapar ofta konflikter mellan gruvbolagen och lokalbefolkningen. Det är viktigt att gruvor etableras i samförstånd med de lokala samhällena och på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt. Etikrådet träffade även ett gruvbolag för att diskutera dessa frågor.

Genmodifierade fröer i jordbruket

Cirka 70 procent av Indiens befolkning bor på landsbygden och de är ofta beroende av jord och/eller skog för sitt uppehälle. I Indien pågår en debatt om huruvida Indiens behov av mat bäst tillgodoses via ett ekologiskt jordburk med traditionella fröer eller ett jordbruk med hybrid- och genmodifierade fröer. Vi mötte miljöorganisationen Navdanya som är en stark förespråkare för ett ekologiskt jordbruk och även ett av de företag som tillverkar och säljer genmodifierade fröer. Som så ofta när det gäller diskussioner om miljö och utveckling så har företag och civila samhällets organisationer motsatta uppfattningar. Större öppenhet och transparens är viktigt för att minska informationsgapet mellan företag, investerare och övriga intressentgrupper vilket var något vi påtalade under våra möten.

Miljö- och sociala krav på leverantörer

Indien är en viktig marknad för många svenska och multinationella företag. Många har haft produktion och försäljning i Indien sedan lång tid, eftersom Indien fram till mitten på 1990-talet hade höga importtullar. De svenska verkstadsbolag som vi besökte säljer fortfarande främst till den indiska marknaden. För andra branscher som t.ex. textilindustrin är Indien ett viktigt inköpsland.

Ett område vi fokuserade på var hur företagen arbetar med sina leverantörer vad gäller arbetsvillkor, arbetssäkerhet, mänskliga rättigheter och miljö. Här fick vi se många exempel på att kraven som de svenska företagen ställer inom dessa områden leder till positiva förändringar. Det kan till exempel röra sig om enkla men viktiga förändringar som att arbetarna fått tillgång till rent dricksvatten, rena toaletter och att de serveras subventionerad näringsrik kost. Det kan även röra sig om att indisk arbetslagstiftning följs vad gäller löner och övertid och att skyddsutrustning används.

En av leverantörerna visade stolt upp sina tre revisionsprotokoll från sin svenska kund som visade på tydliga förbättringar. Tack vare detta arbete har leverantören dessutom fått nya kunder. Flera leverantörer påpekade att de tack vare sina kunder numera har börjat ställa sociala och miljömässiga krav på sina underleverantörer. Vi är medvetna om att vi själva har besökt ”bra” leverantörer och att det förstås finns fabriker där villkoren och arbetsmiljön är mycket sämre. Det är ändå hoppfullt att se att förändring är möjlig och att det leder till en bra affär för många led i värdekedjan.