Ett land med många utmaningar

Sydafrika är ett land rikt på mineraler. Gruvbolagen har en rad olika utmaningar att ta hänsyn till, inte minst stora inkomstklyftor, hög arbetslöshet och arvet efter apartheidpolitiken med sociala spänningar som följd. Därtill är miljöpåverkan vid gruvdrift stor och måste hanteras ansvarsfullt. Etikrådets syfte med att besöka Sydafrika var att delta i PRI :s årliga konferens och i samband med detta besöka gruvbolag.

Sociala spänningar med stora inkomstklyftor, hög arbetslöshet, stor invandring av outbildad eller lågutbildad arbetskraft från grannländerna är delar av vardagen för bland annat gruvbolagen i Sydafrika. En verklighet som måste hanteras ansvarsfullt.

Gruvdriften påverkar såväl Sydafrikas samhällen som livsmiljön för både människor och djur. Det är inte ovanligt med strejker och dispyter angående löner och villkor för arbetarna inom gruvsektorn eller andra näringar i Sydafrika. Ytterligare en utmaning är gruvbolagens miljöpåverkan, inte minst effekterna på biodiversitet och vattentillgång, vilket skapar spänningar i samhällena runt gruvorna. Gruvdrift är en vattenintensiv verksamhet, i synnerhet utvinning av platina. I många områden råder vattenbrist och på vissa platser är vattenbristen så stor att myndigheterna har infört restriktioner för gruvindustrins vattenanvändning för att säkerställa att vatten finns att tillgå för befolkningen.

Sociala utmaningar

Gruvorna drar till sig många arbetssökande och kåkstäderna som byggs upp kring gruvorna är överbefolkade med undermålig standard på bostäder, ofta i form av enkla skjul. Hög skuldsättning bland de fattiga är ett generellt växande socialt problem. Många fattiga hamnar i en negativ lånespiral och blir ofta utelämnade åt så kallade lånehajar som lånar ut pengar till ockerräntor, vilket sätter låntagarna i skuldfällor som är svåra att ta sig ur. Problematiken med växande skuldsättning bland de fattiga i Sydafrika ökar ytterligare de sociala spänningarna.

Hög frekvens av olyckor på arbetsplatserna

Runt en halv miljon människor beräknas arbeta inom gruvindustrin. Olycksstatistiken inom gruvindustrin är alarmerande hög. Under 2012 rapporterades 3 105 olycksfall och 112 dödsolyckor i den sydafrikanska gruvindustrin. Det kan jämföras med till exempel Australien, som är världens största gruvnation, där cirka 245 000 människor arbetar i gruvindustrin, och fem personer dog 2012. Jämfört med Australien är den sydafrikanska gruvdriften mer arbetskraftsintensiv med stor andel lågutbildade gruvarbetare och avancerade maskiner används i mindre grad. Gruvorna är ofta djupa, vilket medför en utmanande arbetsmiljö.

Fackföreningarna har en stark roll

De sydafrikanska fackföreningarna har spelat en viktig politisk och social roll i Sydafrikas historia. Under senare år har det traditionella gruvfacket NUM, som har kopplingar till regeringspartiet ANC, fått konkurrens från AMCU, en fackförening bestående bland annat av tidigare NUM-anhängare. Fackföreningarna kräver höjda löner långt över inflationen samtidigt som både råvarupriser och gruvbolagens intjäningsförmåga har minskat de senaste åren. Flera gruvbolag har tvingats reducera sin personalstyrka och införa ny teknik som innebär ett minskat behov av anställda, i synnerhet lågutbildad arbetskraft. Många fackföreningar har använt strejker för att driva igenom sina krav. 2012 års konflikter mellan de två fackföreningarna och gruvbolagen kring löneökningar och förbättrade arbetsvillkor slutade med vilda strejker och våld. Vid Marikanagruvan, som drivs av Lonmin, strejkade 3 000 arbetare 2012, vilket ledde till en stor tragedi när polisen ingrep och sammanlagt 46 arbetare dödades. 2013 års löneförhandlingar var dock relativt lugna både vad gäller guld- och platinabolagen.

Förebyggande dialoger med sydafrikanska bolag

Etikrådet besökte fem gruvbolag (Gold Fields, Anglo Am erican Platinum, Lonmin, AngloGold Ashanti och Implats) och diskuterade bland annat frågor kring hälsa och säkerhet, miljöpåverkan och arbetstagarrättigheter. Löneförhandlingar pågick när Etikrådet besökte bolagen. Därför diskuterade Etikrådet bland annat hur bolagen skulle hantera förhandlingarna under 2013 för att undvika samma tragedi med våldsamma konflikter som året innan. Även frågor kring gruvbolagens relation till fackföreningarna, de anställdas bostäder, lånesituation och andra villkor diskuterades. Flera gruvbolag arbetar med förebyggande information och utbildning kring hur de anställda och boende i gruvområdena ska undvika att hamna i en skuldfälla.Etikrådet träffade även energibolaget Exxaro Resources, vars verksamhet till största delen består av kolutvinniregeringen har satt som mål att minska kolberoendet från 95 procent till 65 procent genom en övergång till alternativa energikällor som vind, sol och kärnkraft. Etikrådets diskussion med Exxaro handlade till stor del om bolagets satsning på förnyelsebar energi.Sydafrika är beroende av kol och är det land i Afrika som släpper ut mest växthusgaser. I en global jämförelse av växthusgasutsläpp hamnar Sydafrika på tjugonde plats. Från och med 2015 kommer Sydafrika troligtvis att introducera en koldioxidskatt, vilket kommer att påverka de flesta industrier inklusive gruvindustrin. Det råder dock än så länge osäkerhet om exakt hur skatten kommer att utformas och därmed hur stor påverkan koldioxidskatten kommer att få i praktiken.Etikrådet träffade även telekomoperatören MTN Group med verksamhet i flera länder i Afrika och Mellanöstern. Då diskuterades bland annat bolagets policy kring mänskliga rättigheter, antikorruption, skyddandet av användarnas integritet samt
yttrandefrihet.