Klimat

Klimatförändringen bedöms väsentligen påverka AP-fondernas tillgångar, utgöra en långsiktig systemrisk och, om den inte hejdas, negativt påverka nuvarande och kommande generationers livsmiljö. Med utgångspunkt i klimatkonventionen som Sverige undertecknat, arbetar Etikrådet och AP-fonderna för en omställning till ett lågfossilt samhälle och att Parisavtalets mål ska nås vilket innebär att global temperaturökning ska begränsas till väl under två grader Celsius. För att klara detta krävs att nettoutsläppen är noll runt 2050.

Klimatförändringen bedöms väsentligen påverka AP-fondernas tillgångar, utgöra en långsiktig systemrisk och, om den inte hejdas, negativt påverka nuvarande och kommande generationers livsmiljö. Med utgångspunkt i klimatkonventionen som Sverige undertecknat, arbetar Etikrådet och AP-fonderna för en omställning till ett lågfossilt samhälle och att Parisavtalets mål ska nås vilket innebär att global temperaturökning ska begränsas till väl under två grader Celsius. För att klara detta krävs att nettoutsläppen är noll runt 2050.

I dagens samhälle är de flesta branscher och bolag exponerade mot och beroende av fossil energi. Förbränning av fossila bränslen är den dominerande orsaken till klimatförändringen. Det finns direkt exponering (produktion och försäljning av fossila bränslen) och indirekt exponering (allt som tillverkas och drivs med hjälp av fossila bränslen). Riskerna och möjligheterna som följer av omställningen skiljer sig åt mellan branscher och bolag och påverkas av hur omställningen sker.

Eftersom temperaturhöjningen är beroende av hur mycket växthusgaser som över tid släppts ut är det viktigt att utsläppen så snart som möjligt minskas. Ett stort globalt initiativ som arbetar både för att driva på stora noterade bolag att minska sina utsläpp och att öka deras rapportering kring klimatrisker och möjligheter är Climate Action 100+. Ett initiativ som både Etikrådet och AP-fonderna är engagerade i.

Hur arbetar Etikrådet med klimat?

Samverkan behövs för att en omställning till netto-noll ska ske. Under 2020 har Etikrådet engagerat sig i att inom Climate Action 100+ och tillsammans med Institutional Investor Group Climate Change (IIGCC) och Transition Pathway Initative (TPI) föra samman de bolag som behövs för att utveckla vägar för att nå netto-noll utsläpp för energiintensiva sektorer. För att nå dit krävs samverkan mellan bolag, investerare, beslutsfattare och andra aktörer. Syftet är att tillsammans ta fram praktiska handlingsplaner för olika sektorer och därefter genomföra dessa. Sektorerna som valts ut är: Olja och gas, tunga transporter, stål, cement och rederi. Arbetsformen för att skapa färdplanerna är rundabordssamtal där berörda aktörer deltar. Under 2020 har ett första rundabordssamtal hållits för olja och gas, tunga transporter och stål. Under 2021 kommer arbetet med att utveckla omställningsplaner för dessa sektorer att fortsätta.

Etikrådets generalsekreterare leder detta arbete tillsammans med Engelska kyrkans pensionsfond.

Hur arbetar de olika AP-fonderna med klimatfrågan?

Första till Fjärde AP-fonden har tillsammans med mer än 600 investerare skrivit under ett ställningstagande ”Global Investor Statement to Governments on Climate Change”. Investerarna stöder Parisavtalet och vill med detta gemensamma publika ställningstagande påverka regeringar att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att nå målen med Parisavtalet. I ställningstagandet framgår att investerarna är oroliga för att regeringar inte gör tillräckligt eftersom de nuvarande åtaganden som länder gjort, som beskrivs i Nationally Determined Contribution (NDC), sammantaget inte räcker för att nå målen i Parisavtalet och därmed leder till en oacceptabel höjning av den globala medeltemperaturen.

AP-fonderna tar i sin kapitalförvaltning hänsyn till risker och möjligheter som uppkommer till följd av klimatförändringar och omställningen till ett samhälle utan nettoutsläpp av växthusgaser. De fyra fonderna gör var för sig analyser och bedömningar utifrån fondernas olika investeringsstrategier. Beslut rörande exponering mot fossil energi, såväl direkt som indirekt, och andra klimatrisker ansvarar respektive AP-fond för.

CLIMATE ACTION 100+

Climate Action 100+ är ett femårigt globalt klimatinitiativ som startade 2017 och som stödjs av mer än 500 investerare med ett förvaltat kapital av 40 000 miljarder kr. Initiativet har dialoger med 161 bolag runt om i världen. Dessa bolag har valts ut eftersom de har störst totala koldioxidutsläpp (Scope 1-3, alltså både bolagens direkta utsläpp, utsläppen från inköpt el samt alla övriga utsläpp från inköp och produkters användning). Syftet med Climate Action 100+ är att:

  • förbättra bolagens styrning vad gäller klimatrisker och möjligheter,
  • minska sina koldioxidutsläpp i enlighet med vedertagen klimatvetenskap, och
  • rapportera i enlighet med TCFD (Task force on Climate related Financial Disclosure) som är ett internationellt ramverk för klimatrapportering.

Under 2020 har alla bolag analyserats utifrån hur väl de lever upp till dessa krav. Första kvartalet 2021 kommer resultatet att publiceras. På http://climateaction100.org/  finns mer information.

PARISAVTALET

I Parisavtalet som slöts i december 2015 förband sig 195 stater, däribland Sverige, att tillsammans hålla den globala temperaturökningen ”väl under 2 grader” och att ”sträva efter att begränsa den till 1,5 grader”. I syfte att nå Parisavtalet bestämmer varje land ”Nationally Determined Contribution” (NDC), som visar vilka utsläppsminskningar och landspecifika aktiviteter som ska genomföras. I och med FN:s klimatpanels specialrapport om effekterna av en global uppvärmning av 1,5 grader C som kom 2018 har det blivit än tydligare att det krävs en snabb och kraftfull omställning. För att stabilisera klimatet krävs att nettoutsläppen är noll runt 2050. Eftersom temperaturhöjningen är beroende av hur mycket växthusgaser som över tid släppts ut är det viktigt att utsläppen så snart som möjligt minskas.

Sveriges riksdag har beslutat att Sverige per 2045 ska uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser.