Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter är universella, ömsesidigt samverkande och odelbara. Det innebär att de är delar av en helhet, att ingen rättighet är viktigare än någon annan, samt att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Det finns olika typer av rättigheter bland annat medborgerliga och politiska rättigheter, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt särskilt skydd för individer som tillhör särskilda grupper.

De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och är nedskrivna i olika typer av internationella överenskommelser som konventioner. Regeringar bär därför det yttersta ansvaret för att de mänskliga rättigheterna skyddas i sina respektive länder.

Bolagens ansvar är att respektera mänskliga rättigheter. Att respektera mänskliga rättigheter innebär att företag ska undvika att ha negativ påverkan på mänskliga rättigheter samt att företag ska agera för att förhindra att sådan uppstår. Detta tydliggörs i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (The UN Guiding Principles on Business and Human Rights, UNGP) som utgår från internationella konventioner och ramverk. Bolag kan ha påverkan på mänskliga rättigheter genom sin verksamhet, leverantörskedjor, interaktion med samhälle och intressenter samt genom användningen av bolagets produkter och tjänster. Respekt för mänskliga rättigheter är del av en sund och hållbar affärsverksamhet och riskhantering.

Hur arbetar Etikrådet med mänskliga rättigheter?

Etikrådet förväntar sig att bolag respekterar mänskliga rättigheter och att de aktivt arbetar med att implementera FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Det innebär att de ska integrera respekt för mänskliga rättigheter i sin verksamhet, policyer, strategi, riskhantering samt engagerar sig och transparent rapporterar publikt om desamma.

Engagemang och kommunikation med intressenter liksom transparens är nödvändigt och viktigt. Information som rör mänskliga rättigheter kan vara känslig information både för bolaget och berörda intressenter. Trots detta uppmuntrar Etikrådet bolag att vara så transparenta som det är möjligt om de dilemma de ställs inför liksom de prioriteringar de tvingas göra gällande mänskliga rättigheter.

AP-fonderna gör årligen två genomlysningar av fondernas noterade bolagsinnehav och däremellan sker löpande uppföljning rörande kränkningar eller eventuella kränkningar av bland annat FN:s konventioner avseende mänskliga rättigheter och ILO:s kärnkonventioner avseende arbetsrätt. Av de upp till 3 500 noterade bolag som samtliga AP-fonder tillsammans kan vara investerade i brukar vid genomlysning cirka 300 bolag identifieras rörande kränkningar eller eventuella kränkningar. Genomlysning av och dialoger med bolagen sker med stöd av leverantörer. Etikrådet arbetar vanligtvis fördjupat med cirka 30 dialoger årligen där kränkningen är påtaglig och väldokumenterad och ungefär hälften av dessa fall rör kränkningarna av mänskliga rättigheter.  

Etikrådet arbetar också i olika förebyggande projekt där dialoger förs med bolag rörande specifika frågor kring mänskliga rättigheter. Ett sådant är barnarbetet på kakaoodlingar i Västafrika, ett annat är dialog med bolag kring ansvarsfull utvinning av kobolt. Fler exempel på Etikrådets arbete finner du här.