AP-fonderna

Etikrådet bildades 2007 på initiativ av Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna (AP-fonderna). Etikrådets roll är att genom dialog bidra till att hållbarhetsarbetet i utländska börsnoterade företag utvecklas. De fyra AP-fondernas uppdrag är att förvalta det allmänna inkomstpensionssystemets buffertkapital. Sedan starten 2001 har AP-fonderna bidragit positivt till det allmänna pensionssystemets stabilitet och förvaltat buffertkapitalet med god värdeutveckling.

Etikrådet bildades 2007 på initiativ av Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna (AP-fonderna). Etikrådets roll är att genom dialog bidra till att hållbarhetsarbetet i utländska börsnoterade företag utvecklas. De fyra AP-fondernas uppdrag är att förvalta det allmänna inkomstpensionssystemets buffertkapital. Sedan starten 2001 har AP-fonderna bidragit positivt till det allmänna pensionssystemets stabilitet och förvaltat buffertkapitalet med god värdeutveckling.

AP-fonderna bidrar till ett starkt svenskt inkomstpensionssystem genom att förvalta systemets buffertkapital – härifrån tas pengar för att täcka underskott i pensionsutbetalningarna. Underskott kan uppstå om det exempelvis finns demografiska generationsskillnader eller den ekonomisk tillväxten är svag. Pensionssystemet är byggt för att kunna hantera sådana händelser – det är därför buffertkapitalet finns. Genom långsiktig kapitalförvaltning ska AP-fonderna bidra till en positiv värdeökning av buffertkapitalet. Det bidrar till ett stabilt pensionssystem och säkerställer pensionsutbetalningar över tid för nuvarande och kommande generationer.

Uppdrag från riksdagen
AP-fondernas uppdrag från riksdagen är att skapa hög avkastning till låg risk åt dagens och morgondagens pensionärer och samtidigt bidra till inkomstpensionssystemets stabilitet. Den 1 januari 2019 ändrades reglerna i Lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fondslagen). Till exempel infördes ett nytt mål om att AP-fonderna ska bidra till en hållbar utveckling genom föredömlig förvaltning av tillgångarna. Målet ska uppnås genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande, utan att AP-fonderna gör avkall på målet om en hög avkastning över tid.

Pensionssystemets buffertkapital har över tid utvecklats väl tack vare AP-fonderna. Kapitalet har haft en god värdeutveckling och har ökat till att idag utgöra mer än 15 procent av pensionssystemets tillgångar.

Fyra AP-fonder med samma uppdrag, att förvalta varsin del av buffertkapitalet, sprider bland annat riskerna i pensionssystemet (”inte alla ägg i samma korg”) och sporrar AP-fonderna till positiv konkurrens och utveckling. Det sistnämnda har bidragit till att AP-fondernas kapitalförvaltningar och ägande anses vara bland de ledande internationellt. AP-fondernas förvaltningar utvärderas årligen av externa revisorer och genomgår även en särskild granskning av regeringen. En omfattande publik utvärderingsrapport publiceras årligen och överlämnas till riksdagen.

AP-fondernas etikråd (Etikrådet)
Etikrådet strävar efter att påverka företag globalt till att förbättra sitt hållbarhetsarbete. Det gäller miljö-, sociala- och bolagstyrningsaspekter som är viktiga för människor, samhällen och för företagens egna värdeskapande.

Genom dialoger och samtal engagerar sig Etikrådet både förebyggande och när det sker incidenter. Det faktum att företags verksamheter bedrivs på ett hållbart satt bidrar både till företagens långsiktiga intjäningsförmåga och till långsiktig finansiell avkastning. Hållbara företag bidrar på lång sikt till bra investeringar. Det gynnar både pensionssystemet och pensionärerna.

Pensionärer
Inkomstpensionssystemet är ett fördelningssystem där årets inbetalda pensionsavgifter från de anställda används för att betala samma års pensioner till nuvarande pensionärer. För de som arbetar och betalar skatt görs en automatisk avsättning på 18,5 procent i pensionsavgift, varav 16 procent går till inkomstpensionssystemet och 2,5 procent till premiepensionen.

Pensionssystemet
Dagens pensionssystem har fungerat som avsett sedan starten 2001. Underskott uppstår i tider med stora pensionsavgångar (som har varit fallet sedan 2009) och prognoser visar på underskott fram till 2040. Låg arbetslöshet, hög nativitet, arbetskraftsmigration och Sveriges ekonomiska utveckling är några viktiga faktorer som har betydelse för att pensionerna ska utvecklas väl över tid. Läs mer om systemet på Pensionsmyndighetens webbplats www.pensionsmyndigheten.se.