Antimikrobiell resistens (AMR) uppstår när bakterier, virus, svampar och parasiter inte längre svarar på läkemedel, vilket gör infektioner mer svårbehandlade och ökar risken för sjukdomsspridning, allvarlig sjukdom och dödsfall. Läkemedelsresistenta infektioner ökar globalt, såväl hos människor som hos djur och kan få betydande konsekvenser för den globala hälsan och ekonomin.
Antibiotika används för att behandla eller förebygga bakterieinfektioner: de dödar eller hindrar bakterier från att föröka och sprida sig. Många delar av den moderna medicinen, däribland operationer, cytostatikabehandling och organtransplantationer, kräver effektiva antibiotika. AMR uppstår när bakterier, virus, svampar och parasiter förändras över tid och inte längre svarar på läkemedel, vilket gör att relativt ofarliga infektioner blir svårare eller omöjliga att behandla. Medicinska ingrepp – inklusive kejsarsnitt, höftproteser eller till och med borttagning av visdomständer – blir mer riskfyllda.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är AMR ett av de tio största globala hoten mot folkhälsan som mänskligheten står inför. De antibiotika som för närvarande finns tillgängliga blir allt mer ineffektiva i takt med att läkemedelsresistensen sprider sig över världen, vilket är redan ett stort problem för sjukvården i både industriländer och utvecklingsländer. AMR kunde kopplas till närmare 5 miljoner dödsfall världen över bara under 20191, och om man inte gör något förutspås det utgöra en större fara för mänskligheten än cancer 20502.
Som blev uppenbart under covid-19-pandemin kan en global hälsokris få betydande konsekvenser inte bara för de direkt drabbade individerna och sjukvårdssystemen, utan för alla delar av samhället och ekonomin. Världsbanken uppskattar att läkemedelsresistenta infektioner kan påverka den globala ekonomin i paritet med finanskrisen 2008 – eller ännu värre – och ge upphov till betydande negativa konsekvenser för samhället. Förutom dödsfall och permanenta skador kan utbrott av resistenta läkemedel innebära längre sjukdomsperioder vilket leder till ekonomiska utmaningar för de drabbade samt personal-, produktivitets- och leveransproblem för både den privata och offentliga sektorn.
Genom att rikta in sig på grundorsakerna – särskilt överanvändning och felanvändning av antibiotika inom främst djuruppfödning men även vården – och uppmuntra till investeringar och innovation på lösningssidan, kan den negativa utvecklingen begränsas. AMR är ett komplext problem som kräver en sektorsövergripande strategi och bättre reglering globalt. Företag och investerare har också en roll för att möjliggöra en mer positiv utveckling.
Hur arbetar Etikrådet med AMR?
Etikrådet anser att AMR är en väsentlig systemrisk för såväl samhälle som fondernas portföljer över tid och verkar för att öka medvetenheten om ämnet genom olika kanaler samt att åstadkomma förändring genom dialoger med relevanta företag. Med tanke på problemets komplexitet kommer samarbeten och sektorsövergripande initiativ sannolikt vara vårt främsta verktyg för att adressera AMR. Eftersom uppskattningsvis 70 procent av den globala antibiotikaanvändningen sker inom djurhållning har Etikrådet inlett ett samarbete med FAIRR, med start i juli 2023. Där vi tillsammans med en grupp andra investerare verkar för en ansvarsfull användning av antibiotika över hela värdekedjan för animaliskt protein, i linje med WHO:s riktlinjer. Ett av projekten riktar sig till läkemedelsföretag och det andra till snabbmatsrestaurangkedjor.
1The Lancet (2022) Global burden of bacterial antimicrobial resistance in 2019: a systematic analysis, https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(21)02724-0/fulltext
2Review on Antimicrobial Resistance (2016) Tackling drug-resistant infections globally: Final report and recommendations, https://amr-review.org/sites/default/files/160525_Final%20paper_with%20cover.pdf