AP-fondernas förväntningar på bolag med koppling till konfliktdrabbade områden och högriskområden utgår från internationella konventioner och ramverk som Sverige står bakom samt relevanta ställningstaganden från Sverige, EU och FN.
Bolag med koppling till dessa områden förväntas, utöver att respektera mänskliga rättigheter inklusive internationell humanitär rätt, tillämpa förhöjd tillbörlig aktsamhet (heightened Human Rights Due Diligence, hHRDD) för att adressera och begränsa eventuell negativ påverkan.
Agerande som bedöms vara i strid med folkrätten kan ligga till grund för AP-fondernas etikråds (Etikrådet) rekommendation om exkludering av bolag.
Vägledande internationella konventioner och ramverk
Inom ramen för folkrätten finns ett flertal konventioner avseende respekten för mänskliga rättigheter i konfliktdrabbade områden och högriskområden. Dessa omfattar bland annat konventionerna inom internationell humanitär rätt (även kallat krigets lagar) såsom Genèvekonventionerna samt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Vägledande internationella ramverk och riktlinjer avseende ansvarsfullt företagande omfattar bland annat FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter[1], OECD:s riktlinjer för multinationella bolag[2] samt FN:s vägledningar[3] för bolag verksamma i konfliktdrabbade områden.
Sveriges och EU:s hållning i specifika konflikter, samt i förekommande fall yttranden från relevanta FN- eller EU-instanser, är också vägledande.
AP-fondernas förväntningar på bolag
AP-fonderna förväntar sig att bolag respekterar mänskliga rättigheter inklusive internationell humanitär rätt i sina verksamheter och värdekedjor.
Konfliktdrabbade områden och högriskområden medför högre risk för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Bolag med koppling till konfliktdrabbade områden och högriskområden har därför ett särskilt ansvar för att säkerställa att bolagets verksamhet är förenlig med internationell humanitär rätt. AP-fonderna förväntar sig att dessa bolag tillämpar förhöjd tillbörlig aktsamhet (hHRDD), i linje med internationella ramverk och riktlinjer.
Enligt dessa ramverk ska bolag bland annat fortlöpande identifiera samt agera för att förhindra eller begränsa negativ påverkan som bolaget kan kopplas till. Detta arbete ska innefatta en konfliktanalys samt en bedömning av bolagets inverkan på själva konflikten, inklusive i relation till internationell humanitär rätt. Vidare ska bolag som har orsakat eller bidragit till negativ påverkan tillse och möjliggöra gottgörelse. Bolaget ska därtill, så transparent det går, rapportera om sin hHRDD. Om ett bolag beslutar att avveckla verksamhet som kopplas till konfliktområden och högriskområden, så ska även avvecklingen ske på ett ansvarsfullt sätt.
Grund för Etikrådets rekommendation om exkludering
Agerande i strid med folkrätten kan utgöra grund för Etikrådets rekommendation om exkludering av bolag. Rekommendationen är bolagsspecifik och utgår från Etikrådets bedömning av involvering samt agerande i strid med folkrätten i den specifika konflikten.
En förteckning över Etikrådets rådande exkluderingsrekommendationer, inklusive motivering, är tillgänglig via denna länk.
Ställningstagandet uppdaterades 2025-09-12.
Avseende specifika konflikter
Israel–Palestinakonflikten
Vägledande för Etikrådets bedömning rörande Israel-Palestina-konflikten är EU:s[4] och Sveriges[5] ställningstaganden. Etikrådet anser att bolag som aktivt och medvetet, genom att erbjuda skräddarsydda produkter och tjänster, bidrar till att permanenta bosättningar eller till att upprätthålla separationsbarriären på ockuperat område, agerar i strid med folkrätten, vilket kan ligga till grund för rekommendation om exkludering.
Västsaharakonflikten
Vägledande för Etikrådets bedömning rörande Västsaharakonflikten är FN:s uttalande[6] om att prospektering och utvinning av mineraltillgångar i Västsahara strider mot folkrätten, FN:s konvention för medborgerliga och politiska rättigheter samt FN-konventionen för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Etikrådet anser att bolag som utövar prospektering och utvinning av mineraltillgångar i Västsahara agerar i strid med folkrätten, vilket kan ligga till grund för rekommendation om exkludering. Etikrådet anser inte att förnyelsebara råvaror omfattas av FN:s uttalande.
Konflikten i Myanmar
Vägledande för Etikrådets bedömning rörande Myanmar-konflikten är FN:s[7], EU:s[8] och Sveriges[9] ställningstaganden och utlåtanden. Etikrådet bedömer att bolag som säljer vapen till Myanmars militär anses kunna bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter, vilket kan ligga till grund för rekommendation om exkludering.
Etikrådets arbetssätt
Etikrådet för dialoger med utländska bolag som kan kopplas till ett agerande som är i strid med de internationella konventioner och ramverk som Sverige ställt sig bakom. Syftet med dialogerna är dels att bolaget ska åtgärda problemen, dels att bolaget ska anta policyer och processer för att förhindra agerande som strider med dessa konventioner. Om en dialog inte leder till önskad förändring kan Etikrådet som en sista utväg rekommendera AP-fonderna att exkludera bolaget.
[1] Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations “Protect, Respect and Remedy” Framework | OHCHR
[2] https://www.oecd.org/en/publications/oecd-guidelines-for-multinational-enterprises-on-responsible-business-conduct_81f92357-en.html
[3] Exempel på vägledningar: https://www.ohchr.org/sites/default/files/documents/issues/business/bhr-in-challenging-contexts.pdf, och Heightened Human Rights Due Diligence for Business in Conflict-Affected Contexts: A Guide | United Nations Development Programme
[4] https://www.eeas.europa.eu/eeas/israelpalestine-statement-spokesperson-announcement-confiscate-occupied-land_en
[5] https://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/sveriges-forbindelser-med-omvarlden/mellanostern-och-nordafrika/israel/handel-med-israel-och-palestina/
[6] https://news.un.org/en/story/2002/02/26862
[7] https://digitallibrary.un.org/record/3930690?ln=en&v=pdf
[8] https://www.consilium.europa.eu/en/policies/sanctions-against-myanmar/
[9] https://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/utrikesdepartementet/mr-rapporter/myanmar-mr-rapport-2021.pdf