De stora techbolagens produkter och tjänster blir alltmer framträdande i vår vardag och har en betydande potential för samhällets utveckling. Digitala tjänster kan bidra positivt, men kan också riskera att allvarligt skada mänskliga rättigheter och sociala strukturer. Om ett företag inte aktivt hanterar dessa effekter kan det begränsa företagets möjlighet att bedriva sin verksamhet, och få en väsentlig påverkan på anseende-, rättsliga och regulatoriska risker.
De människorättsrelaterade risker som digitala tjänster medför handlar om komplexa frågor som hantering och kommersialisering av personuppgifter, integritet och yttrandefrihet, men även påverkan på demokratiska system och förstärka extremism och terrorism. Lagstiftare och tillsynsmyndigheter försöker införa regleringar och kontrollsystem som håller jämna steg med den tekniska utvecklingen men techbolagen har vuxit snabbt på en relativt kort tidsperiod, och deras verksamheter är dynamiska, diversifierade, gränsöverskridande och tekniskt komplexa. I många fall kan människorättsrelaterade risker förstärkas av de berörda företagens affärsmodeller, företagskultur och incitamentsstrukturer.
Många online-plattformar har affärsmodeller som går ut på att maximera antalet klick och interaktioner med innehållet, och att förse användarna med information som de är intresserade av. Detta har stora fördelar när det gäller transparens och konnektivitet, men medför också betydande risker. Spridning av skadligt, stötande eller osant innehåll, och ett flöde av extrema eller ensidiga åsikter kan orsaka långtgående skador. Förutom att äventyra individers mänskliga rättigheter, i synnerhet när det gäller utsatta grupper, kan hatpropaganda och felaktig information få konsekvenser på systemnivå, till exempel polarisering, våld, diskriminering och urholkning av demokratin.
Detta medför också väsentliga affärsrisker. Bolagens påverkan på användarna uppmärksammas och kritiseras i allt högre grad av såväl myndigheter som medier och allmänheten, och rapporter om tvivelaktiga metoder när det gäller sociala risker skadar techbolagens anseende och deras möjligheter att bedriva sin verksamhet. Om användarnas förtroende och lojalitet försämras kan det påverka framtida intäkter. Böter och stämningar blir allt vanligare och kräver att företagen avsätter ökade resurser för att hantera dem. Eftersom fler regleringar är att vänta skulle företagen gynnas av konstruktiva relationer med beslutsfattare och av att proaktivt driva på och anpassa sig till bästa praxis.
Hur arbetar Etikrådet med techbolag och mänskliga rättigheter?
Etikrådet har arbetat med denna fråga sedan 2019, bland annat genom att tillsammans med Danish Institute for Human Rights ta fram ett förväntansdokument för techbolag och mänskliga rättigheter. I mars 2023 lanserade Etikrådet, med stöd av över 30 investerare med sammantaget över 7 000 miljarder euro under förvaltning, ett samarbetsprojekt. Det treåriga påverkansinitiativet syftar till att åstadkomma förflyttning i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
Initiativet riktar sig till Alibaba, Alphabet, Amazon, Apple, Meta, Microsoft och Tencent. Dialoger med bolagen kommer, beroende på bolag, att fokusera på frågor som rör affärsmodell, företagskultur och strukturer, samt frågor som rör moderering av innehåll, utsatta grupper (särskilt barn), möjlighet till gottgörelse och bolagens dialoger med intressenter som exempelvis regleringsmyndigheter. Det främsta målet är att techbolagen vidtar konkreta åtgärder för att hantera risker och negativ påverkan av deras produkter och affärsmodell på verksamheten och mänskliga rättigheter, samt att uppmuntra en mer transparent rapportering av deras arbete. Initiativets aktiviteter och resultat kommer att redovisas regelbundet.
Sammanfattning av aktiviteter och resultat under 2023, finns tillgänglig här.