I samband med en utfrågning i riksdagen med AP-fonderna (AP1, AP2, AP3, AP4) och AP-fondernas etikråd i mars summerades även en resultatet från en forskningsrapport ”Hur påverka bolag i hållbar riktning” av Emma Sjöström vid Handelshögskolan och forskningsledare vid Mistra Center for Sustainable Markets.

Misumforskare på AP-fondernas utfrågning (mistra.org)

Emma Sjöströms inlägg börjar 1,01 tim in i sändning
https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/oppen-utfragning/oppen-utfragning-om-ap-fondernas-placeringar-och_H9C220220426ou2

Publicerad 2022-05-30

Hur påverka bolag i hållbar riktning – det visar forskningen

Är det bättre att sälja av och lämna bolag som inte höjer hållbarhetsribban än att stanna kvar och försöka påverka dem i rätt riktning? Misum-forskaren Emma Sjöström deltog nyligen i finansutskottets utfrågning om AP-fondernas placeringar och hållbarhet för att berätta om forskning på området.

Emma Sjöström är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och forskningsledare för hållbar finans inom Misum – Mistra Center for Sustainable Markets. Hennes forskning består av två spår – aktivt ägande och påverkan på bolag samt hur hållbarhet integreras i finansanalyser och informationsutbyte mellan aktörer på finansmarknaden.

Gällande aktivt ägarskap arbetar hon just nu med en studie finansierad av Vinnova om hur klimataspekter integreras i bolagsstyrning, med särskilt fokus på styrelsens roll.

– Förra våren när ExxonMobil, USA:s största oljebolag och en av världens största utsläppare, höll sin årsstämma var det en liten hedgefond med en mycket liten andel i bolaget som förslog fyra nya styrelseledamöter – alla med bakgrund inom hållbarhet. Bolaget motsatte sig såklart detta, men fonden fick med sig de stora ägarna, däribland Black Rock, och det slutade med att tre av de fyra föreslagna ledamöterna fick plats i styrelsen. Detta har lett till att andra investerare fått upp ögonen för styrelsens hållbarhetskompetens och vårt projekt följer nu utvecklingen och hur det påverkar bolag, berättar Emma Sjöström.

Styrelsens roll har inte fått nämnvärt fokus i hållbarhetsdebatten, anser Emma Sjöström. Men nu märker hon en förändring, bland annat diskuteras reglering gällande styrelseledamöters plikter på hållbarhetsområdet på EU-nivå.   

Studerar alla världens börsnoterade bolag

Börsnoterade bolag håller varje kvartal ett möte, så kallat ”earnings call” där förvaltare och finansanalytiker deltar. Emma Sjöström och hennes kollegor på Misum studerar nu presentationerna för dessa möten för att se i vilken mån de lyfter klimatfrågan. Analysen omfattar alla världens börsnoterade bolags presentationer under en 20-års period. Forskarna gör en grundlig textanalys och har byggt upp en egen ordlista för att kunna göra jämförelser av hur ofta och på vilket sätt frågorna tas upp i denna typ av sammanhang.

– Det är inget som sticker ut särskilt förrän 2019 då vi ser en skarp linje uppåt där klimat förekommer mer. Vi har tidigare gjort en studie som tittat på hur svenska börsbolag tagit upp hållbarhet och klimat i dessa sammanhang. Forskare diskuterade möjliga frågor och tillvägagångssätt med representanter för tre stora börsbolag inför ett sådant här möte, men bara ett bolag valde till slut att ta upp frågorna när det väl var dags, säger Emma Sjöström.

Hon tror att det beror på att mötena ofta har en speciell form och att det är svårt för bolagen att sätta siffror på hållbarhet som gör det relevant för finansanalytiker. De behöver kunna sätta in siffrorna i sina modeller och rapportera om det återkommande för att det ska vara finansiellt relevant. Intervjuer med berörda visar också att rapportering om hållbarhet i dessa sammanhang riskerar att uppfattas som greenwash då det ses som ett sätt att ta fokus från den finansiella utvecklingen om kvartalsresultatet varit sämre.

– Det är ett speciellt format på dessa möten, samma varje gång, likt en slags uppvisning över resultaten. Det är svårt och inte särskilt populärt att föra in nya perspektiv, men vi ser nu att det börjar ske en förändring. Det handlar om att se hur man kan göra finans av hållbarhet och jag tror att vi kommer se en intressant utveckling framöver.

Stanna kvar eller lämna?

På finansutskottets utfrågning var Emma Sjöström ombedd att dela med sig av forskning gällande påverkan på bolag som inte lever upp till hållbarhetskrav – hur gör man störst nytta, stanna kvar som ägare och aktivt påverka eller att lämna bolaget? Och här finns inget enkelt svar. Det finns för- och nackdelar med båda delarna.

– Som investerare behöver man veta hur de olika valen påverkar bolagen och jag tror inte att majoriteten av pensionstagarna hänger med på hur mekanismerna fungerar.

Emma Sjöström förklarar närmare. Att ha fossila bolag i sin portfölj kan dels vara en finansiell risk, dels kan det kännas fel att ge stöd till bolag som inte lever upp till hållbarhetskrav. Fler av AP-fonderna har också avyttrat eller dragit ned investeringar i dessa typer av bolag. Samtidigt innebär aktiemarknaden att någon annan köper de andelar som säljs vilket innebär att det är svårt att påverka bolaget i rätt hållbarhetsriktning. Det är svårt att bojkotta när hela aktiemarknaden är en andrahandsmarknad. Det som däremot kan bidra till skillnad är om flera investerare säljer samtidigt, det finns få köpare och priset dumpas, poängterar Emma Sjöström. Det utvecklingen har vi dock inte sett ännu. Att stanna kvar och likt exemplet med ExxonMobil påverka bolaget inifrån kan i sin tur ge effekt. På kreditmarknaden kan bojkott däremot ha stor påverkan. Om pengar inte lånas ut till dessa bolag har de svårare att överleva.

– Det finns lite forskning om påverkan via kreditmarknaden och det hörs inte i allmänna debatten. Ingen frågar: vad finns i era ränteböcker? Kreditmarknaden är viktig att belysa och det var en poäng jag gjorde på utfrågningen med AP-fonderna.

Att avyttra bolag som inte lever upp till kraven har kanske ingen finansiell påverkan, men det kan samtidigt ha ett viktigt signalvärde. Om kända investerare säljer av och det uppmärksammas i media kan det skapa opinion, vilket i sin tur kan få politiker att uppmärksamma frågan och ge kraft till politiska beslut och regelverk.

– Det är alltså inte meningslöst att avyttra heller. Huvudsaken är att ta medvetna beslut. Det var också min slutkläm på utfrågningen, att det är viktigt att AP-fonderna har fria händer att välja hur de vill navigera och att påverkan och effekterna av deras val är komplext.