Tvångsarbete eller olika former av nutida slaveri förekommer både på utvecklade marknader och i länder med svagare lagstiftning på området. Efterfrågan på lågavlönad och flexibel arbetskraft fylls ofta av marginaliserade grupper. Fattigdom och begränsade ekonomiska möjligheter bland lågutbildade arbetare, särskilt bland invandrare med bristande språkkunskaper, leder ofta till att de accepterar anställning under missförhållanden. Även bedrägeri spelar en viktig roll. Bygg- och textilindustrierna bedöms vara särskilt utsatta. Etikrådet har under 2021 inlett ett treårigt projekt med bolag inom byggbranschen och inom tillverkning av kläder och skor med fokus på att bolagen bland annat ska ha processer för att identifiera olika former av nutida slaveri i sin leverantörskedja.
Bakgrund
Antalet människor som hålls i nutida slaveri uppskattas till mer än 40 miljoner och av dessa utsätts ungefär 25 miljoner för tvångsarbete. De flesta arbetar i privata bolag, men många kopplas genom leverantörskedjor till stora börsnoterade bolag. Förutom hushållsarbete har bygg- och tillverkningsindustrin högst andel tvångsarbetande vuxna; 18 procent respektive 15 procent av branschernas totala arbetskraft bedöms vara offer för någon typ av nutida slaveri. Slavarbete sker ofta i det fördolda och kan vara svårt för bolag att identifiera.
Det finns en risk att bolag uppfattar nutida slaveri som ett problem som till största del finns på marknader med bristfällig lagstiftning, men tvångsarbete och relaterad problematik förekommer även i mer lagstiftningsmässigt utvecklade länder. Detta beror ofta på att efterfrågan på lågavlönad och flexibel arbetskraft fylls av marginaliserade grupper.
Under 2021 inledde Etikrådet ett projekt riktat mot 12 bolag inom byggbranschen och inom tillverkning av kläder och skor. Projektet syftar till att bolag ska bli bättre på att identifiera och hantera förekomsten av slav- och tvångsarbete i sin leverantörskedja, och att policyer och övervakningsprogram utvecklas och implementeras.
Mål för projektet
Mål för projektet, som omfattar sex utvecklingsområden för att hantera dolt beroende av olika former av nutida slaveri, är att det sker positiva förflyttningar inom respektive målområde liksom för de enskilda bolag som ingår i projektet.
Målområden
- Styrning och rapportering
- Ansvarsfulla inköpsrutiner
- Levnadslön och inkomst
- Engagemang med intressenter
- Arbetsrätt
- Revision och system för visselblåsning
Resultat
Endast ett av tolv bolag rapporterade att de identifierat förekomst av tvångsarbete inom sin verksamhet. Värt att notera är att det bolaget har ett väsentligt lägre antal direktleverantörer, färre än 100, jämfört med de många andra bolag inom branschen som kan ha tusentals leverantörer.
Bolag använder sig ofta av revisorer och utvärderingar för att fastställa förekomsten av tvångsarbete, men dessa former av due-diligence har välkända begränsningar och
de värsta formerna av brott mot mänskliga rättigheter, såsom barnarbete och nutida slaveri, plockas sannolikt inte upp i revision eftersom de utgör dold kriminalitet.
Projektet fokuserar på att bolag också tar höjd för att nutida slaveri existerar på en skala av tvångsarbete och att bolaget använder lämpliga indikatorer som kan visa var det kan finnas potentiella problem. Även risk associerad med utvecklade marknader omfattas av projektet, och att passande due-diligence implementeras överallt.
En vanligt använd indikator på nutida slaveri är att oetisk rekrytering kan leda till skuldsättning hos anställda. Bolag uppmanas att efterleva principen ”arbetsgivaren betalar”, så att ingen ska behöva betala för att få ett jobb. För att detta ska fungera krävs starka system för implementering och uppföljning. I projektet har det framkommit att flera bolag antingen inte har en policy på plats eller håller sin policy intern. Detta kommer adresseras inom projektet.
Många bolag har varit villiga att dela med sig av sina framsteg och utmaningar, och har varit öppna för diskussion och idéer om hur de kan förbättra sin due-diligence.
har poängen beräknats för 2021, och använts både i basstudie och för 2021.
Nästa steg
2022 kommer projektet bland annat att hålla ett rundabordssamtal för byggbranschen där bolag och experter kan diskutera utmaningar och potentiella lösningar.
Målsättningen är också att värva fler bolag till projektet.