Etikrådets proaktiva påverkansarbete adresserar komplexa hållbarhetsutmaningar och systemrisker, och bidrar till att förbättra företagens medvetenhet om och hantering av dessa risker.
Många hållbarhetsutmaningar är extremt komplexa, dynamiska och omfattande. Sektors- och systemöver- gripande brister kan sällan lösas av ett enskilt företag eller en enskild investerare, utan förutsätter att olika intressenter agerar tillsammans för att begränsa negativa effekter och främja en mer hållbar utveckling. Samtidigt har enskilda företag ett ansvar att förstå och agera utifrån sin roll i värdekedjan. Utifrån sitt långsiktiga uppdrag, adresserar Etikrådet såväl nya som allt mer intensiva hållbarhetsutmaningar, med ambitionen att uppmuntra till en positiv utveckling på företags-, sektors- och systemnivå.
Etikrådet har fem fokusområden för sina proaktiva dialoger:
• Antimikrobiell resistens
• Barnarbete och tvångsarbete
• Klimatomställning
• Techbolag och mänskliga rättigheter
• Vatten
Dessa fokusområden är alla mycket komplexa, och försvåras ofta av sektorövergripande brister och svag reglering. Det är sällan som investerare eller företag själva kontrollerar spelplanen, och den kan vara både ojämn och oförutsägbar. Det finns sällan några enkla lösningar på dessa utmaningar, och vilka åtgärder som är mest verkningsfulla varierar.
Etikrådets proaktiva arbete kan därför ta sig många olika uttryck. Det kan handla om allt från att stödja forskning och öka medvetenheten om ett fokusområde, till rundabordsforum med olika intressenter eller dialoger med specifika företag. Etikrådet strävar i första hand efter att samarbeta med andra, bland annat med investerare, men även andra typer av samarbeten och partnerskap kan förekomma.
Dialogerna med specifika företag syftar till att övertyga företag med hög exponering mot en viss utmaning att fokusera mer på den aktuella frågan, förbättra sin riskhantering samt öka transparensen. På så sätt säkerställs att företagen begränsar sin negativa påverkan och om möjligt bidrar positivt till relevanta hållbarhetsutmaningar. Det gör dem också mer motståndskraftiga och möjliggör ett hållbart värdeskapande.
Hur väljer Etikrådet ut sina fokusområden?
Etikrådet väljer fokusområden för sitt proaktiva engagemang baserat på en väsentlighetsanalys utifrån principen om dubbel väsentlighet. Analysen beaktar påverkan på miljö, människor och samhällen, finansiella risker och möjligheter samt AP-fondernas och Etikrådets möjligheter att påverka i positiv riktning. Urvalsprocessen utgår från en omfattande analys av en mängd olika hållbarhetsutmaningar samt feedback från interna och externa intressenter. Den tar också hänsyn till Etikrådets normbaserade, reaktiva dialoger, där ett proaktivt engagemang kan fördjupa arbetet inom områden där återkommande incidenter tyder på sektorsövergripande utmaningar. Etikrådets proaktiva arbete kan ibland sträcka sig utanför de fem fokusområdena: utvecklingen inom andra områden och angränsande möjligheter till påverkansarbete bevakas och bedöms löpande och Etikrådet kan välja att agera utifrån detta.