Internationella konflikter

Vid internationella konflikter utgår AP-fondernas etikråd (Etikrådet) från Sveriges, EU:s och FN:s ställningstaganden. Agerande i strid med folkrätten i samband med internationella konflikter kan ligga till grund för Etikrådets rekommendation om exkludering. Nedan har Etikrådet valt att publicera sina bedömningsgrunder för några internationella konflikter; Israel-Palestinakonflikten, Västsaharakonflikten. 

Vid internationella konflikter utgår AP-fondernas etikråd (Etikrådet) från Sveriges, EU:s och FN:s ställningstaganden. Agerande i strid med folkrätten i samband med internationella konflikter kan ligga till grund för Etikrådets rekommendation om exkludering. Nedan har Etikrådet valt att publicera sina bedömningsgrunder för några internationella konflikter; Israel-Palestinakonflikten, Västsaharakonflikten. 

Israel – Palestinakonflikten

Aktivt och medvetet erbjuder skräddarsydda produkter och tjänster

Vägledande för Etikrådets analys rörande Israel-Palestina-konflikten är EU:s och Sveriges ställningstagande. Etikrådet har i analysen fokuserat på bolag som aktivt och medvetet, genom att erbjuda skräddarsydda produkter och tjänster, bidrar till att permanenta bosättningar eller till att upprätthålla separationsbarriären på ockuperat område. Dessa bolag anses av Etikrådet agera i strid med folkrätten, vilket kan ligga till grund för rekommendation om exkludering.

Internationella konventioner och ställningstaganden

Ett antal resolutioner i FN:s generalförsamling, internationella avtal liksom rådgivande yttrande av Internationella domstolen har försökt ge vägledning till hur Israel-Palestinakonflikten kan lösas.

EU och Sveriges ställningstagande ger vägledning

Vägledande för Etikrådets analys rörande Israel-Palestinakonflikten är EU:s och Sveriges ställningstagande i frågan.

Etikrådets syn på bolag som aktivt och medvetet erbjuder skräddarsydda produkter och tjänster

Etikrådet anser att bolag som aktivt och medvetet, genom att erbjuda skräddarsydda produkter och tjänster, bidrar till att permanenta bosättningar eller till att upprätthålla separationsbarriären på ockuperat område, agerar i strid med folkrätten, vilket kan ligga till grund för rekommendation om exkludering.

Västsaharakonflikten

Etikrådets analys rörande Västsaharakonflikten tar sin utgångspunkt i uttalande av FN om att prospektering och utvinning av mineraltillgångar i Västsahara strider mot folkrätten, FN:s konvention för medborgerliga och politiska rättigheter samt FN-konventionen för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Bolag som utövar prospektering och utvinning av mineraltillgångar i Västsahara anses därmed av FN agera i strid med folkrätten, vilket kan ligga till grund för rekommendation om exkludering. Etikrådet anser inte att förnyelsebara råvaror omfattas av FN:s uttalande.

Bakgrund

Västsahara är sedan början av 1960-talet upptaget på FN:s lista över icke-självstyrande territorier som ska avkoloniseras och som åtnjuter rätt till självbestämmande.

En konflikt mellan Marocko och den västsahariska befrielserörelsen Polisario uppstod 1975 i samband med att Marocko gjorde anspråk på Västsahara då den tidigare kolonialmakten Spanien gjorde sig redo att lämna. Marocko har sedan dess de facto kontrollerat området. En betydande grupp marockanska bosättare har sedan 1975 flyttat in i Västsahara, vilket inte är förenligt med folkrätten. Detta har sannolikt förändrat demografin i Västsahara på så sätt att personer med marockanskt ursprung idag utgör en majoritet av befolkningen. Inom ramen för den FN-ledda processen att nå en politisk lösning möttes parterna, Marocko och Polisario, i direkta samtal vid två tillfällen, vilket är de första mötena på närmare ett decennium. Processen avstannade dock efter att FN:s generalsekreterares personligen sändebud för Västsahara lämnade sitt uppdrag i slutet av maj 2019.1 

Internationella domstolens rådgivande yttranden och uttalanden av FN

I ett rådgivande yttrande från 1975 slog Internationella domstolen fast att det västsahariska folket har rätt till självbestämmande och detta bekräftades av FN:s säkerhetsråd. Trots denna vägledning och andra insatser från världssamfundet har Västsahara konflikten inte kunnat lösas.

Ett uttalande om Västsaharakonflikten från 2002 av FN:s dåvarande undergeneralsekreterare för rättsliga frågor, Hans Corell, ger också vägledning. I uttalandet slås fast att utvinning av mineraltillgångar från Västsahara strider mot folkrätten, FN:s konvention för medborgerliga och politiska rättigheter samt FN-konventionen för ekonomiska, social och kulturella rättigheter. Hans Corells uttalande avslutas med ”… om ytterligare prospektering och utvinning genomförs utan att det västsahariska folkets intressen och önskemål beaktas, så skulle de vara i strid med folkrättens principer för verksamhet som avser mineraltillgångar i icke-självstyrande territorier.”2 

Etikrådets syn är att prospektering och utvinning av mineraltillgångar strider mot folkrätten. Förnyelsebara råvaror omfattas inte av FN:s uttalande.

Etikrådet har i sin analys fokuserat på bolag som på olika sätt kan kopplas till utvinning av mineraltillgångar från Västsahara. Målet för Etikrådets dialoger är att få bolag att upphöra med utvinningen eller köp av mineraltillgångar från Västsahara, alternativt påvisa att utvinningen eller köp av mineraltillgångar genomförs i enlighet med den västsahariska befolkningens intressen och önskemål, i linje med FN:s utlåtande från 2002 angående situationen i Västsahara. Etikrådet anser inte att förnyelsebara råvaror omfattas av FN:s uttalande.

Etikrådet för dialoger med utländska bolag som kan kopplas till ett agerande som är i strid med de internationella konventioner vilka Sverige som stat ställt sig bakom. Syftet med Etikrådets dialoger är dels att bolaget ska åtgärda problemen, dels att bolaget ska anta förebyggande policyer och processer för att förhindra framtida agerande som strider med dessa konventioner.

Etikrådets använder direkt dialog med bolag som sitt främsta verktyg för att få tillstånd en förändring enligt ovan. Samarbete med andra investerare, att lägga aktieägarförslag på bolagsstämmor för att sätta mer tryck bakom dialogerna, är exempel på andra verktyg som också används. Om en dialog inte leder till önskad förändring kan Etikrådet som en sista utväg rekommendera AP-fonderna att utesluta bolaget.


(1) Västsahara – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättstatens prinicper: situationen per den 30 juni 2019. Källa: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet (https://www.regeringen.se/49d035/contentassets/e02883a24a4648329b35743df2f1ce7d/vastsahara–manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-pri)nciper-situationen-per-den-30-juni-2019.pdf

(2) UN S 2002 161 Letter dated 29 January 2002 from the Under-Secretary-General for Legal Affairs, the Legal Counsel, addressed to the President of the Security Council. Western Sahara: UN Legal Counsel renders opinion on oil prospecting contracts | | UN News