Narkotiska preparat

AP-fondernas etikråd (Etikrådet) rekommenderar, med vägledning av FN:s konventioner om narkotika, exkludering av bolag som tillverkar narkotikaklassade preparat och produkter för njutning eller religiöst bruk. Sverige har skrivit under FN:s konventioner om narkotika.

AP-fondernas etikråd (Etikrådet) rekommenderar, med vägledning av FN:s konventioner om narkotika, exkludering av bolag som tillverkar narkotikaklassade preparat och produkter för njutning eller religiöst bruk. Sverige har skrivit under FN:s konventioner om narkotika.

FN:s konventioner om narkotiska preparat

Ett antal FN konventioner (exempelvis 1961 års allmänna narkotikakonvention och 1988 års narkotikabrottskonvention) reglerar användning och produktion av narkotiska preparat som är beroendeframkallande och därmed riskerar leda till missbruk eller beroende och skador på hälsan. Världshälsoorganisationen (WHO) har givits ansvar för att klassificera vilka narkotiska preparat som omfattas av konventionerna. WHO sammankallar regelbundet en vetenskaplig kommitté som föreslår förändringar i klassificeringen av narkotiska preparat när det föranleds av vetenskapliga belägg. WHO klassar cannabis som ett av de narkotiska preparat som kräver den starkaste kontrollen. Det innebär att länder som följer FN:s konventioner bör hantera cannabis som en farlig substans. FN:s konventioner om narkotika innebär att ingen fritt får köpa och sälja narkotikaklassade preparat eller använda dem fritt för icke-medicinskt bruk som njutningsmedel eller för religiöst bruk.

Medicinskt bruk tillåtet

Konventionerna begränsar därmed användning och produktion av narkotiska preparat, exempelvis sådana som innehåller cannabis eller cannabisextrakt, till medicinska och vetenskapliga ändamål. Det innebär att forskning med narkotikaklassade preparat kan tillåtas och att läkare får skriva ut vissa narkotikaklassade preparat. Exempel på sådana preparat är morfin för smärtlindring och amfetamin för behandling av ADHD. FN:s narkotikakontrollorgan, International Narcotics Control Board (INCB), övervakar att mediciner kan bli tillgängliga över hela världen när de bedöms ha effekt för vård och behandling. INCB godkänner cannabis för medicinskt bruk. Svenska Läkemedelsverket har godkänt läkemedel som innehåller en vidareutveckling av cannabisväxtdelar. Läkemedelsverket tillåter patienter, efter avklarad licensansökning, att använda cannabis som läkemedel och då enligt bestämmelserna med narkotikalagstiftningen.

Etikrådet anser därför att det är tillåtet för läkemedelsbolag att producera och försälja narkotiska preparat i enlighet med FN:s konventioner.

Etikrådets ställningstagande

Etikrådet anser att bolag kränker FN:s konventioner om narkotika om de:

  • tillverkar narkotikaklassade preparat som njutningsmedel eller för religiöst bruk
  • tillverkar produkter där narkotikaklassade preparat ingår, till exempel olika drycker eller sötsaker som innehåller cannabis i olika former.

Etikrådet rekommenderar därför AP-fonderna att exkludera bolag som tillverkar sådana produkter.

Etikrådet för dialoger med utländska bolag som kan kopplas till kränkningar av de internationella konventioner vilka Sverige som stat ställt sig bakom. Syftet med Etikrådets dialoger är dels att bolaget ska åtgärda problemen, dels att bolaget ska anta förebyggande policyer och processer för att förhindra framtida kränkningar av dessa konventioner.

Etikrådets använder direkt dialog med bolag som sitt främsta verktyg för att få tillstånd en förändring enligt ovan. Samarbete med andra investerare, att lägga aktieägarförslag på bolagsstämmor för att sätta mer tryck bakom dialogerna, är exempel på andra verktyg som också används. Om en dialog inte leder till önskad förändring kan Etikrådet som en sista utväg rekommendera AP-fonderna att utesluta bolaget.